Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for februari, 2011

Jag fattar inte vad som händer inuti, det är som att tusen tjurar sprungit rätt över en åker och nu står där och stångar mot den stackars lilla trägrinden som håller emot allt vad den kan. De frustar, trampar, trycker. Grinden är på bristningsgränsen, den bångnar av tyngden. Kan inte avgöra vad det doftar. Från början var det ren galenskap, överskottsenergi, glädje.

Sen kom ett lager ideér, tankar och handlingsplaner. Efter det kom kriser, förhandlingar och kamp. Som sedan fick ett lager av rastlöshet över sej. Sedan kom fyrverkeriet inombords. Ord, känslor, tankar, viljor, drömmar, planer som en fullständigt galen cocktail. Vad händer om jag släpper efter? Behöver jag ens grinden? Är det bara att le och köra på? Sortera jobbet på måndag och skriva fingrarna av sej på olika ställen när det är helg. Kasta mej över böcker, söka information, bolla med mej själv tills jag får bollen rätt i skallen och tuppar av.

Inte vet jag, vet inte ens vad som blir skrivet, jag skiter i det också för jag tänker låta fingrarna gå tills de bara utmattat sjunker ner över tangentbordet. Här inne kan jag få utlopp, här kan orden samlas, de onda, de goda, de glada, de svarta, de vita, de drömmande, de skapande, de döda och de galna bokstäverna som bildar orden. Orden som finns i mej och som söker sej ut men som har fastnat vid en grind. Kanske ska jag låta den explodera? Eller bara dansa som en galning, kanske skrika lite passande för att skrämma tjurarna åt andra hållet. Det dammar av deras klövar. De frustar. Drar med de vassa hornen längs brädorna.

Men jag säger bara, kom igen tjurar, kör så det ryker, jag är på.

Read Full Post »

Jag har på sista tiden försökt reda ut behov, syfte och mening när det gäller tänkande, skrivande, bloggande, facebookande, twittrande och linkedinande. Facebook tycker jag att jag har hyfsad koll på. Twittret ser jag fortfarande som ett utforskande mingel på ett jätteparty där alla som vill är inbjudna. Nåja, kanske tar jag fel kliv ibland, säger fel saker, men det är ändå ok. Jag vandrar runt med mitt glas, lyssnar, frågar, kastar mej in i någon diskussion, tycker till om något, drar mej undan ibland, rynkar pannan alternativt näsan eller varför inte både ock. Jag förfasas, jag överraskas, jag glädjs. I en salig röra. Linkedin är än så länge ett tystare sätt att mingla. Det är inte mycket ljus och glitter. Mer känsla av jobb där twitter känns som en blandning av mej som människa, jobb och efterjobbetparty. EJP istället för AW, det kanske vore nåt?

Där åkte tanken iväg åt fel håll. Det jag i morse redde ut var kring bloggandet. Här var det lite knivigare med att reda ut saker men jag har hittat en lösning som är rätt för stunden. En sak har jag i alla fall lärt mej, behoven varierar över tid och det är väldigt sällsynt att syfte och mening förblir detsamma. Vilket får mej att börja fundera på om det är behoven som alltid styr. Men det var inte det jag skulle göra nu. Nu ska jag rensa, fördela, gömma, glömma, förändra, strukturera inlägg. En härlig söndagssyssla.

Read Full Post »