Twittrade imorse. Om suget. Att inte kunna tvätta händerna med Bliw Skogshallon utan att få hallonsodecravings. Jag gillar inte ens hallonsoda. Nu. Men då gjorde jag det. Och Pommac. Fast jag egentligen borde ha gillat Champis som de vuxna sa. Barn gillar Champis och vuxna Pommac. Så såg sanningen ut för vissa. Så underligt.
En annan dricka som jag borde ha gillat enligt några var Trocadero. Men den gick aldrig hem. Periodvis tyckte jag bäst om Päronsoda. Ibland får jag lust att handla med mej en drickaback att ha nere i källaren. Men jag vet inte om det skulle kännas så lyxigt nu som det gjorde då. Får prova.
Haha, jag kanske går ner och gömmer mej i matkällaren, dricker en dricka och filosoferar över livet där nere i mörkret.
Under ytan 
Så härligt att läsa vad olika läsk sorter lockar fram så mycket barndomsminnen.
Själv har jag tyckt om dom flesta sorter utom hallonsoda.
Inget slår en kall liten Coca-cola glas flaska att få halsa rätt upp och ner. Det är däremot min melodi :)
Ja gud vad gott. Eller Cola i ett stort glas med mycket is och några klyftor citron. Minnen :-)
Ja, visst är det. Det får vi ta nästa gång vi träffas :)
Är det i mars tror du?
I mars blir det definitivt, om inte du tar en sväng till Värmland innan…
…man kan ju få önska det :)
Det är nästan så jag önskar att det inte blir så för jag skulle tro att det betyder att pappa får ett dåligt besked.
Nej men usch, det tror vi inte utan att allt kommer gå bra. Man får tänka att det är mycket högre procent som blir bra än tvärs om.
Det kommer bli bra Gumsan.
Kramisar till dig!!!!
Det vill bli bra.
Champis kändes alltid lite festligt. Barndomsminnen kan vara både härliga, jobbiga och bedrägliga. Det gäller att hålla sig till de sakerna/dofterna/bilderna som ger en härliga minnen :)
Jag har så otroligt få av dem. Men det verkar som att det bara är de härliga som dyker upp. Men alla är förstås inte av den sorten, en och annan av helt annat slag kommer också men det är rätt bra mat till insikterna.
”Stickedricka” (som dottern sa när hon var liten) är väldigt sällan något jag blir sugen på nuförtiden. Men en must till jul blir det nog ändå…
Must tillhör inte favoriterna, börjar jag dricka must känns det som att jag vill dricka ihjäl mej. Svagdricka däremot, det är jag svag för. Det bjöd min morfar på kom jag precis på.
Sockerdricka och Pommac i jordkällaren hos gudfar Arne. Det var grejer det!!!
Hahaha, av någon anledning ser jag detta framför mej, trots att jag inte har en aning om hur gudfar Arne ser ut.
Om du kan tänka dig den mest stiliga, gråsilverhåriga (allt hår kvar) , stolta, skogsfixarmannen ever, så är det han. Han var snygg, alltså-riktigt snygg som 80-åring! Det har jag nog aldrig sett någon annan vara. Fina gubbar har man väl sett, men Arne… Shit. Och han var min vän, som jag kunde prata om mina bråkiga bröder med, om kärleksbesvär när jag var 12, som jag satt på verandan och rökte pipa med som tonåring. ;). Han hade tålamod att gunga mig i timmar som liten och bar vatten från pumpen till mina bad och sen lärde han mig att byta tändstift i bilen och hur man la in sill. Och han delade ut världens bästa kramar!
En Arne borde alla ha fått ha. Han dog tyvärr i cancer för ett par år sedan.
(oj, vad långt det blev.. ;))
Gud vad härlig läsning om Arne. Håller med, alla borde ha fått en egen Arne men du om någon skulle ha honom. Älskar långa kommentarer.
Jag gillar trocadero. Älskar trocadero. Snarare. Och gillar dig :)
Det gör mej inte ett dugg förvånad, att du älskar Trocadero. Söt och bubblig som få. Jag gillar dej också.