Jag tänkte att jag skulle vinna. Mot rubriken på denna sida jag blängt på den sista halvtimmen. Skapa nytt inlägg står det. Skit på dej tänker jag och låter mycket argare än vad jag är. För jag är inte arg. Inte ett dugg. Jag trodde det skulle komma till mej. Men det stannar kvar inne. Och jag nöjer mej med att skriva att jag är lite trött. På vårt sätt att vara. Det vi säger. Det vi gör. Det är samma lika. Kanske trodde jag det skulle ändras för att döden flåsar oss en aning i nacken. Men det räcker inte.
Men det finns ingen ilska.
Det finns inget akut.
Det finns bara något gnagande och lågmält.
Under ytan 