Inga tankar. Inte många känslor heller. En lite boll av is i magen gör sej påmind. Jag råfokuserar. Men vet inte på vad. Tomrummet. Mellanrummet. Rummet utan innehåll. Som ger annat tydliga gränser. Nu fastnade tanken i något. Som jag kan utveckla medan jag väntar.
*******Tillägg till inlägg*********
Nu så här ett par timmar efter att jag skrev inlägget blev det ny väntan. En väntan som gör mej förbannad. Jag vet inte hur jag ska förhålla mej till den. Jag får huvudvärk av den. 3 timmar innan min pappa ska in och få sitt besked om all cancer är bortskuren eller om det finns annat kvar i kroppen ringer de. Och bokar av tiden. Patologen hade haft julledigt och var inte klar med analysen av alla prover. Jag älskar att min mamma inte går i tacksamhetsfällan. Kvinnan som ringde tyckte nämligen att hon gjorde något riktigt bra som ringde innan så de slapp komma dit och få reda på det på sjukhuset. Min mamma ställde just den frågan. Förväntar du dej att vi ska vara tacksamma? Ni är fan sjuka i huvudet. Och jag älskar att min mamma blir bråkig. För hade vi haft 5 januari som datum från början hade vi förhållit oss till det datumet. Men det är den 28 december 14.20 som vi väntat på. Inget annat datum. Ingen annan tid. Fan!
Under ytan 
Blev ledsen när jag läste ditt inlägg om din pappa, och sedan glad när jag läste kommentarerna om att ni fått goda besked. Håller tummarna för att det fortsätter med besked i den kategorin. Kram!
Jepp, idel solsken än så länge och så hoppas jag att det ska förbli. Fan vad glad jag blev över att se din kaninliknande orange gubbe kika fram. Saknar dej!
Fan … Fan … Fan!
Vad annat kan man säga …uppgivet. Är också glad för din skull att du har en så´n ”bråkig” mamma att älska.
Kramar … många kramar!
Men nu är det jippiee och hurra. Och en massa kramar tillbaka till dej.
Vilket galet tomrum ni hamnat i. Omänskligt rentav! Jag önskar av hela mitt hjärta att svaret, när det kommer, är helt och fullt positivt. Kramar!
Det var helt och fullt positivt. I alla fall så positivt det kan bli efter att cancern gjort sitt inträde. Allt är bortskuret. Inget spår i den sista lymfkörteln som de tog. Nu håller de koll på honom ett bra tag framöver.
Man kan undra var den sociala kompetensen tagit vägen när man behandlar sjuka människor på sådant vis. Bra att din mamma bråkar, men det är tyvärr långt ifrån alla som orkar göra det…
Hoppas ni får besked snart och ett gott sådant. / Kram
Han fick besked igår. All cancer är bortskuren. Nu kommer de att ha honom under lupp var tredje månad i flera år. Så det var ett gott besked.
Ibland är tankar bra, ibland är avsaknad av dem fantastisk. Så länge inte tomrum bildats..
God fortsättning på dig! Ta en knäck till!
Tack. En knäck hade varit perfekt nu. En svårtuggad. Med nöt i :-)