Jag är av samma ämne rakt igenom.

Idag känner jag igen mej. Energin och kraften har återvänt. Hopp har anlänt och fladdrar med vita vingar i bröstkorgen. Nytt syre dundrar i ådrorna. Tvivlet är ersatt med tro. Mitt emot mej sitter tre underbara ungar och fnittrar över en mobil. De ser inte mitt leende, de är fokuserade på sitt. Jag sitter i min brungröna flanellpyjamas från Dressman och kollar ut i mörkret och känner mej riktigt nöjd. Vintern har bakat in mej i en mysig bubbla. Ljuden dämpas. Fångas upp och avtar i styrka.

Tänker på tankar och känslor som passerat. Skriver tänker för jag känner dem inte längre. Även de har avtagit i styrka. Jag tänker att jag är ok. Att jag har en plats. Jag tänker att jämförelser är satans verktyg. Utan att vara religiös. Satan får stå för det som ingenting ger. Det som skadar och saknar mening. När saker klingar av blir det nästan som att de inte funnits. Och jag försöker ibland hålla kvar, för att lära eller åtminstone inte tappa bort. Och plötsligt kommer ögonblicket då jag förstår. När jag lyfter upp min arm och öppnar handen. Där inne. I krampen. Där håller jag det som inte ska hållas. Så jag släpper det fritt. Puder av erfarenhet och kunskap. Puder av insikt. Och mitt i pudret känner jag skillnaden.

Jag är av samma ämne rakt igenom.

Annons