Det finns tillfällen i livet då jag inte behöver tvivla. Jag vet precis var jag ska, vill och behöver vara. Det här är ett sånt tillfälle. Det är som att världen runt om upphör att existera samtidigt som den aldrig varit mer framträdande. Och orden uteblir. Jag kollar ut genom tågfönstret och tar bara in det som är just nu.
Det finns ett litet litet hål där rädsla och oro försöker ta sej in men jag täpper igen med min fingertopp från insidan.
Och sprayar bubblan full med tillit.
Under ytan 
Kommentera