Jag lär så mycket för tillfället att det gör ont. Eller kanske är det så att jag ännu inte hunnit lära utan bara upptäckt att jag har att lära och att det är det som skrapar på insidan. Det ena efter det andra att snurra runt i den egna inre bearbetningsmodulen. Då är det skönt att sitta vid köksbord med dotter. Dricka varm choklad och käka ostmacka till. Och veta att jag får mediyoga imorgon bitti innan det är dags att kickoffjobba lite.
Helande tar tid. Och även om resan river emellanåt, så hav förtröstan att du kommer fram så småningom och då och så som en ännu mer komplett människa.Kram till dig sötnos
Det river och sliter men jag håller ut :)