Sista kvällen i NYC. Både L och jag längtar hem. Inte på något dåligt sätt. Som att vi fått nog av staden och varandra. Staden har vi fått nog av för stunden. Vi längtar hem till vårt hus. Vi pratade om det när vi käkade mat ikväll. Vad vi ska göra när vi kommer hem och hur det känns. Doften av hemma. Känslan av hemma. Ljudet av hemma. Fördelen med att vara borta. Att längta hem och känna att jag trivs där. En av fördelarna. Finns många fler. Jag har dock upptäckt min rastlöshet på riktigt. Fått syna känslan i sömmarna. Jag har något i mej som håller på att växa fram. Rädslan kommer så fort jag skriver om det. Den har jag inte känt på en vecka. Inget jag har saknat. Vi har några timmar imorgon vilket är bra eftersom jag har en grej kvar att köpa. Sen väntar en lång väg hem. Men den leder hem.
Borta bra men hemma bäst. En klyscha, ja visst. Men den stämmer ganska bra för de flesta och mesta. /Välkommen hem! :)
Tack. Ja den stämmer. Så nu har jag varit ledsen för att jag inte kom in hemma. Men imorgon så :)
Ska jag släppa mina hållna tummar nu? Eller… nej, jag väntar tills du är hemma. *klapp på kind*
Det kanske är hemma du behöver hålla dem :)
Åh, hemlängtan är en ganska härlig känsla! Så skönt att ni kommer hem. Funderar lite över rädslan som poppar upp..?
Jag ska berätta. Jobbplaner. Att gå ner i tid och öppna eget.