STOPP!

Fötterna smattrar.
Blicken flackar.
Känslorna åker berg-och-dalbana.
Hopp byter plats med uppgivenhet.
Jävlaranamma vinner över uppgivenheten.
Tårar bränner innanför ögonlocken men skrattet trillar ändå fram ur halsgropen.
Inte ett enda rätt men heller inga fel.
Konstant påminnelse om att allt är som det ska även när det är helt djävla uppfuckat.
Galenskap.
Liv.
Tacksamhet.
Hopp om andra tider.
Bestämda ord. Nu. Nu. Imorgon. Nej NU.
Planer byts. Omprioriteringar görs. Mer åker in i de få luckor som finns. Jag sa ju NU.
Satan heller att jag väntar till den 20 juni.
Jag lever nu och nu säger jag stopp.
STOPP!

Annons