Inte alls som de jag tänkt. Och jag håller ut mer än jag håller i och håller om. Men just nu håller jag om. En varm liten mops. Medan stearinljusen gör sitt. Det extra är tänt, för jag vill att hon ska hälsa på. Tiden går märkligt snabbt och det otänkbara är en del av den nya vardagen. I helgen var jag och tankade energi. Mjuk famn att landa i och kramas av. Skratt. Raklång i soffa men också promenad. Morot- och linssoppa med gott bröd till. Systerskap. Sådana dagar vill jag ha fler av. Många fler.
Så vad hindrar?
Under ytan 
Kommentera