Första milstolpen tror jag var när båda barnen blev myndiga. Minns att jag kände mig på djupet upprymd. De hade klarat sig. Trots mig. Jag kanske hade fuckat upp det bitvis men de klarade sig. Och har det bra.
Nu har en av dem gift sig. Och hon var så glad och nöjd när hon gick och la sig.
Det blev en gul dag helt enkelt.
Under ytan 