Skaparkramp

Det finns något i mig som med jämna behov vill skapa. Men som inte kommer fram. Inte når hela vägen ut till handling. Något som speedar upp på andningen. En kort sekund av förväntan. En halv rörelse framåt som stannar upp. Blir till frustration. Nej kanske inte frustration. Men rastlöshet. Inre klåda.

Nu mer loopar jag sällan till ”vad går livet ut på”-skivan. Jag väntar istället ut klådan. Och försöker titta efter öppningen. För jag tänker att den finns där. Som en osynlig glittrande dörr.

Nu vill jag radera. Men jag gör inte det. Inte denna gång. Tänker att skit är också ett resultat. Att skapa något annat än en vit yta jag väljer att lämna vit. Jag lämnar med några rader synlig text. Som förvisso är skit men det är.

Annons

Read Full Post »

En förflugen tanke

Använde uttrycket idag. Spontant. Och efteråt googlade jag på vad det egentligen stod för. Ordet som kom upp som synonym var hugskott. Och när jag kikar vidare på hugskott kommer ord som nyck, infall, ingivelse, fantasi.

Och jag känner en längtan efter fler förflugna tankar. Kanske för att jag tror att de kan innehålla den största visdomen just nu där jag är. Att ge luft till de förflugna tankarna. Låta dem lämna min bröstkorg utan att tänka efter. Och att skrivandet här kanske plötsligt har fått ett nytt syfte.

Tidigare har jag använt bloggen som ett sätt att bearbeta och känna efter, sätta ord på saker som jag tänker och känner och betraktar.

Jag har flera gånger återvänt in hit, men lämnat tomt. Tomt på ytan men inte inuti. Finns kanske ett nytt syfte med skrivandet. Eller så är det bara en förflugen tanke.

Read Full Post »

Idag testade jag lite powermoves. Inte alls dumt ska jag säga. Toppat med lite schysst musik, körsbärsblom och ett par stänk klarsynthet blev det rent av en riktigt bra dag.

Jag har nåt på G.

Read Full Post »

Alltså det här med bloggform

Det är faktiskt ett skrivande som passar mig. Det kan vara lösa tankar här och nu. Som blir ett inlägg som sedan kan kategoriseras eller flyttas. Små bitar som sakta bildar mönster. Som börjar där energin finns, inte nödvändigtvis där den pedagogiska början finns. Det finns en tråd. Men den är inte röd och tjock till en början utan ett glittrande nätverk av synapser. Som kan plockas ner till silvertråd om jag är varsam. Och inte tvingar mig att göra på annat sätt än mitt.

Och jag har en tanke. På annat skrivande. Testade imorse med stor glädje. Vi får se vart det tar vägen :)

Read Full Post »

Arbetet fortskrider

Imorse skrev jag morgonsidor igen, har valt bort dem ett par dagar på raken, närmare 2 veckor av lite olika anledningar och imorse när jag vaknade kände jag att nej, idag ska de skrivas för jag saknar dem. De klargör, lyfter fram, synliggör, möjliggör, reparerar och läker. De jag skrev i morse skrevs på engelska, jag har inte en aning om varför, jag ifrågasätter inte mina morgonsidor utan åker bara med. Antar att det är de där 95 % som jag inte styr över men bör lyssna på.

Och den ledsna punkten försvann. Eller så blev den begravd under en invasion av möjligheter.

Tillit och tacksamhet. Jag jobbar på.

Read Full Post »

Jag har en liten kula

En hemlig liten sprallig kula i magen. Och där insåg jag hur det kan tolkas. Men jag är inte gravid. Men samtidigt är liknelsen inte så dum, jag är havande av min nya framtid. Den jag skapar på ett helt annat sätt, ett medvetet sätt. Så jag och kulan ska tillbringa tid tillsammans, varenda morgon i 10 minuter. Jag tror att det kommer att hjälpa mej när jag ska öppna alla mentala väskor jag bär runt på, kolla vad som finns i dem, fundera på vad jag vill kasta ut eller behålla. Kanske gör jag mej av med väskan rent av. Det kan även vara så att jag bär runt på andras väskor. Jag gör så ibland. Bär andras bagage. För jag är så van att bära. En väska mer eller mindre, det gör varken från eller till.

Men nu vill jag resa lätt framöver. Jag och kulan. Det blir finemang.

Read Full Post »

Gillar känslan av att vara förberedd

För även om det pirrar lite av skräckblandad förtjusning uteblir ångesten. Jag är nämligen klar. Med mitt manus. Flera timmar innan workshopen ska äga rum. Vilket innebär att jag i lugn och ro kan klicka mej igenom bilder, testa om manus håller. Jag hinner dessutom läsa lite extra material. Prova lite scenarios. Fundera på vad jag själv tycker och känner. Nästan ofattbart hur mycket jag lärt om mej själv under denna process. Att köra grunden, som nu rinner ur mej som en fjällbäck, ger uttrymme för en helt annan närvaro. Den kommer jag troligtvis inte uppleva på samma sätt på måndag och tisdag men jag kommer att landa i sängen på tisdag kväll full av lärdomar och lättnad, det är jag säker på.

Jag har också lärt mej att framöver när jag kör en workshop första gången ska jag boka bort dagen därpå, den behövs för egen återhämtning. Så ser det inte ut just nu tyvärr, det är full fart direkt på onsdag morgon, nya jobb att förbereda och leverera på direkt på studs. Långtifrån optimalt men det funkar. Har Turkiet som hägrar om bara några veckor. En tripp jag verkligen verkligen ser fram emot.

Nu ska jag i lugn och ro åka till jobbet och packa allt material som ska med. Sen ska jag njuta lite av en Vipassana meditation, god mat och att kramas lite med storfiskarn.

Read Full Post »

Det är nytt nu

Nytt år.
Men i övrigt inte så mycket nytt. Om jag inte gör nytt. Tänker nytt om gamla saker. Känner annorlunda än vad jag gjorde innan. Och för att göra det behöver jag se saker på nya sätt. Inte så enkelt eftersom jag ibland inte ens är medveten om hur jag ser på saker på gammalt sätt.
Men det går.
Och då blir det mer som blir nytt.
Då var det inte bara en trea som gav vika för en fyra.
Små små saker kan göra gigantisk skillnad.
Det vill bli bra.
Och jag lägger till ytterligare en kategori:
Förväntansfulla bokstäver

Read Full Post »