Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Helt omärkt’ Category

Hej!

Lever du?

Jag lever. Fast inte här. Har mina dagar på annat håll. Har funderat mycket på dig. Varför jag låter dig vara här. Tom. Vit. Utan liv.

Så varför finns jag?

Har inte bestämt mig än. Vill inte radera dig. Vill läsa igenom dig. Hitta saker jag glömt om mig själv. Kolla mönster.

Utnyttja mig?

Kanske. Lite så.

För att döda mig sen?

Jag vet faktiskt inte. Varje gång vi ses skrattar mitt hjärta till. Glädje. Bra minnen.

Så varför inte behålla mig?

Men känner du dig inte ensam? Onödig. Utan syfte. Meningslös.

Jag får ju ditt hjärta skratta!

Sant. Då hänger vi ihop ett tag till du och jag. Det närmar sig dessutom sommar.

Jag är i vinterskrud, har du sett det?

Ser det. Ska fixa. Jag lovar. Ingen mer snö på ett tag.

Tack!

Annonser

Read Full Post »

Jag är lite trött. Men vill låta det vara vid fysisk trötthet. Låta kroppen vara trött utan att straffa den med tankar om tröttheten. För jag kan ha tankar om varför jag är trött. Vilket är bra. Om jag tänker kring tankarna istället för att tänka dem.

Ungefär så.

Read Full Post »

Under 2019 ska jag låta vatten få en stor betydelse. Jag ska träffa människor på, i och runt vatten. Jag ska vara vatten. i mitt tankesätt, i mitt görande och i mitt varande.

Genom vattnet kommer min eld till rätt.

Sen ska jag fundera mycket på kärlek. Vad det innebär att komma med kärlek. Vad kärlek för med sig.

Jag gillar 2019

Read Full Post »

Den stora lilla ungen har åkt. Snart sitter hon flera kilometer upp i luften. Ensam. Och nöjd. Och glad. Och förväntansfull. Kanske lite trött av väntan. Denna gång försenat inte inställt. Men ett flyg att passa i Madrid. Sen kommer hon att gå omkring på gatorna i New York City. Tillsammans med sin vän. Märkligt egentligen. Nyss var hon bebis, nu på andra sidan jordklotet. Jag önskar dem ett riktigt gott nytt år. Och nu ska jag göra mitt årliga bokslut. Det är dags att syna 2018 i sömmarna. Och ta höjd för 2019. Det blir ett bra år. Ett lekens år. Med mycket skratt. Saknar dig Helena extra mycket, hade velat ha dig med på resan.

Read Full Post »

Som jag längtar. Efter att skriva mer och regelbundet. Efter julgran och filmmys i soffan. Efter lugna mornar med kaffe, tända stjärnor och morgonsidor.

Jag längtar efter vänskap. Härliga skratt och långa samtal. Kramar av familjen. Stunder med J. Långa promenader med mopsen. Böcker och ritande.

Veckan känns ändå ok. Den som kommer. Det är bra.

Read Full Post »

Det som förut var en deg har nu blivit en bubbla av tankar som jag ser rulla omkring men som jag ändå inte får tillgång till. Det finns ett osynligt läger mellan mig och dem. Där flödet är avstängt. Den gäckar mig.

Read Full Post »

En perfekt lördag

Sitter på tåget med väskan fylld med penslar, block och färger. Böcker har jag med också. En jag precis läst ut och en jag ska läsa på hemvägen.

Jag är mitt i en perfekt lördag. Höstsol. Ska få måla. Vara med vänner jag tycker mycket om. Människor där tystnad är lika välkommet som en strid ström av ord. Människor som jag kan jacka i och förena takt och tempo med.

Hemma väntar familjen som jag längtar efter redan innan jag hunnit åka. De som jag hela tiden vill göra nytt och bättre med. För att jag vill vara mitt bästa för dem. Men som också gillar mig för mina sämre jag.

Jag tänker på en annan vän, en som kommit att bli barndomens Pontus. Han har fått ett nytt hjärta. Ett som är helt olikt hans förra. Han kommer att bli odräglig av kraften säger han. Hans röst helt annorlunda. Kan inte riktigt härbärgera glädjen jag känner för att han fick en ny chans.

Konferensen i Köln som fortfarande processar i mig. Att leda som en helig handling. Att leda utan att göra hål i människors själar. De chefer som gör det vill jag stötta. De som verkligen ser. Känner. Hör. Fattar. Vill.

Så mycket som ännu inte landat men som jag bestämt ska få komma ut i ofärdig form. Tills de fått form utanför mig. Adjektiv blir verb. Jag testar, känner efter, testar med en ny liten twist. Även en lördag. En fin lördag.

En perfekt lördag.

Read Full Post »

Older Posts »