Ett litet sug känner jag. Efter bokstäverna. Det bästa är nog bara att göra, utan att tänka, när jag fastnat. Men nu är tiden ute. Hepp!
1 maj, 2011 av Ann
Ett litet sug känner jag. Efter bokstäverna. Det bästa är nog bara att göra, utan att tänka, när jag fastnat. Men nu är tiden ute. Hepp!
Tack, känner mig allt annat än vacker så det var ttevligt att vakna av :-)
Minifom funkar faktiskt här hoppas det fortsätter så bara :-/
Trevlig fredag.
Det är snart över och då blir allting lättare igen, håll ut bara och försök sova så mycket som det bara går, när det går.
Sån tur att du finns någonstans. Jag har funderat så mycket om du gått vilse i trollskogen och inte hittat hem. Glad att du är tillbaka för jag har saknat dina underfundiga tankar.
Hej Skogsnuvan
Nej vilse har jag inte gått, bara stängt igen skogen lite, vi får se vad som händer med mina tankar här, vilken sort det blir. Tror att skrivandet tar fart när jag har semester.
Jag tappade bort dig lite slarvigt vid ditt bloggbyte, nu ligger du i min lista igen och jag är glad du skriver, älskar dina senaste inlägg.
Det där med att känna sug efter orden, nog är det så att det kommer och går. Minns du att jag hittade skrivpuff via dig och att du inte fattade ett smack när jag tackade för idén, jag fnissar fortfarande åt det och blev påmind nu när du skrev detta inlägg :D Just nu har jag tappat flödet och visst, en del skulle kunna tvingas fram om man övade regelbundet, men klockrent och ärligt blir skrivandet bara om det hittar mig, inte tvärtom. Det gäller allt från blogginlägg till kommentarer. Så jag är tråkig och vardaglig, degig i hjärnan, hoppas på bättre tider…
Och så hoppas jag, med stort H, att du är på väg in i ditt flöde! För jag vill läsa. Kram!
När skrivandet hittar mej och inte tvärtom. Det var ett uttryck jag gillade. Ja det där med Skrivpuff minns jag, en av mina sommaridéer när jag gjorde istället för att tänka, haha, det var nåt missförstånd där, minns dock inte riktigt vad. Men det var genom det jag hittade din blogg. Den har gett mej många stunder av eftertanke.
Ja, det har varit lite tyst och tomt här ”under ytan”. Men tiden räcker inte alltid till, och ibland heller inte orden. Annat får prioriteras. Så är det…
Det går lite i perioder. Egentligen tycker jag att lusten skulle vara större när det är mörkt och urrigt ute men det verkar som att sommar är min melodi, jag vaknar till liv, det kanske är det.
För mig funkar det bäst att göra utan att tänka.
Tiden är en gäckande företeelse. Först försöker man att komma fram till vad man ska göra med den och när man väl kommit på det så har den dragit vidare någon annanstans.
Det är nog så att det är det bästa för min del med, i alla fall när det gäller skrivande. Nja, det finns nog ett par områden till när jag tänker efter.