Livet är nära.
Döden är nära.
Allt är nära.
Allt har puls.
Det finns tårar. Av sorg och av glädje.
Det finns närhet.
Det finns kärlek.
Det finns vänskap.
Det finns övning och träning och ändrade attityder.
Det finns vilja och vana. Starka och svaga. Bra och dålig.
Det finns glittrande sandkorn, vackra berg och tunga stenar.
Och vatten. Och vågor. Hålor och djup. Vattenfall och stup.
Det är nära nu.
Allt är nära.
åh, fina, fina människa..
jag och det där förbenade bloggandet. det går ju liksom bara inte.
men så leder nånting mig dit ett par gånger om året och så hittar jag nån trevlig liten rad från dig och blir så jävulskt glad.
är tacksam för ditt stalkande ;)
hur mår du?
jag är förälskad i dina rader här.
Jag mår bra. Vad glad jag blev över din kommentar. Kul att se dej!
jag har tillägnat dig ett inlägg hos mig, eftersom du är min trognaste läsare ;)
Jag har nog läst det må du tro, flera gånger. Och uppmanat dej att skriva mer trots att det går emot mina principer. Skrivandet ska inte vara ett måste, ett tvång, handla om prestation och det ska vara till för en själv tycker jag, beroende på syftet förstås. Men jag vill höra mer. Hur du har det, vad som hänt sen sist, hur du mår etc.